Knäppt!

Har simmat tre kilometer denna vecka, det är ju skitlångt. Jag är stolt över mig själv.
Nu är det snart helg igen och då ska det pyntas, gardiner ska stykas och stakarna ska upp! Ska faktiskt bli kul. Men först ska jag på lördag morgon göra nåt jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Jag ska ge mig iväg till en budohall och se på min dotter som ska göra sin första gradering och få en färg på sitt taekwondo bälte (gult tror jag första färgen är).
Man gör tydligen ett prov där det ingår ett visst antal sparkar och kombinationer och sen ska man tydligen kunna en hel drös med koreanska också! Jag har alltså hemma ett barn som pluggar koreanska fraser, jätteknäppt! Nästa gång hon graderar sig så ingår det också att döda en träplanka som man dessutom får ta hem! Det blir verkligen nåt att hänga på väggen det! En halv planka! (fniss).

Hår...

Jag ska klippa mig om en timme.
Förstår inte hur mitt hår är skapat egentligen för var jag än klipper mig, oavsett om det är värsta coola stället i stan eller den lilla kvartersfrisören så ser jag likadan ut i håret. Det är som om mitt hår bara går att få på ett sätt.
Jag tycker det är vansinnigt tråkigt med hår, jag blåser det varje morgon men det är inte tal om nån föning utan bara för att få håret torrt. Jag kammar mig efter det och sen är jag klar. När jag har varit på jobbet nån timme så åker skiten upp på huvudet i en tofs och så där har det alltid hållit på. Jag tror att det är en reaktion på att mormor var frisör i hundra år och skulle alltid hålla på med mitt hår när jag var liten, min mamma fixar håret cirka en timme varje morgon och dottern fixar och donar och byter färger och har oljor och cremer och sprayer som jag inte har en aning om vad man ska ha till.
Så då blir jag tvärtom. Men nu idag är det dags iallafall. Suck, jag kanske bara skulle raka av skiten.


Lögn och fantasi...

Blev tvungen att hämta brorsans son på fritids i snöstormen och hade honom hängande på kontoret en timme.
Denna sexåring berättade för mig att han pratar flytande egyptiska och åker dit varje söndag för att hälsa på en kompis, hans mamma tjänar åtta miljoner om dagen på friskis och svettis om hon jobbar bra, men hon ger honom sju miljoner av dessa. Han har idag ínte varit på fritids utan han har varit i en kiosk hela dagen och köpt choklad för han hade två femtioöringar. När och var går gränsen för barn att säga vad som helst? Det är ju gulligt och så men hur länge får han hålla på och hitta på och alla bara nickar och håller med och skrattar? När går det från att vara gulliga fantasier till lögn?


Jag är...

Och så blev det då vinter.... Men jag är glad, jag är glad att jag har vinterdäck och en plats i garaget på jobbet, jag är glad att mamma ställde in båtresan till Riga när det visade sig att det blåste orkan på havet, jag är glad att jag har en ny vääääldigt varm vinterjacka, jag är glad att dottern också har en vinterjacka.
Jag är ledsen över att maken ska ta upp båten idag, den ska stå på uppfarten hemma och där är det fullt med snö och is som måste bort först, kranbilen kommer klockan två, allt måste bort till dess och maken har ryggskott, förkyld och feber.
Jag är arg över att dotterns pojkvän har snott mina vantar! Jag är stolt över att jag orkade upp och simma 1000 meter i morse. Jag är äcklad över att damer över 60 år använder omklädningsrum i badhus som ett ställa att fila fötter och klippa tånaglar! Det  var min sinnesstämmning denna måndagmorgon!

Perfekt?

Kanske ska sova nu.... maken på landet, dotter på stan, jag ensam hemma och det är jätteskönt.
Känns lite synd att slösa bort detta med att sova. Jag har en mycket intensiv familj, det är väldigt mycket drama inblandade i deras liv oavsett om det gäller förstvunna svarta strumpbyxor eller det fruktanskvärda beskedet att Linda Isaksson ska bli programledare för Robinson så reagerar de med samma intensitet som om nån dött. De är dessutom helt oförmögna att använda galgar, att hänga upp nycklar, ställa in saker i diskmaskinen, att tömma sopor eller slask, detta gäller alla tre faktiskt, måste vara hemskt att lida av ett sånt gravt fysiskt handikapp. Själv är jag naturligtvis helt perfekt.....

Cykling...

Jaha... så har jag genomgått mitt första spinningpass! Femtiofem minuter på cykel, i hundragradig värme i totalt mörker med undantag för en discokula i taket och en spot på den vältränade pojken i tajta cykelbyxor som ledde alltihop.
Musiken vi cyklade till var nån form av techno (usch vad jag hatar) och det stämde illa med discobollen i taket. Men annars så cyklade jag väl på där i gott tempo tyckte jag, tills den vältränade pojken i tajta cykelbyxor gick en runda under passet för att kolla läget och kommenterade mig och min cykling med orden "det var längesen sist förstår jag...." . Jag som tyckte det gick så bra?!

Träning!

Jag inne i en intensiv träningsperiod. Vi har hittat en sida på nätet där man matar in hur länge man har tränat varje dag, det spelar ingen roll vad man tränat och sen tävlar man med varandra om vem som tränat mest. Det bästa med sidan är att det är tiden som är viktig inte träningen i sig. Så en promenad på en timme är lika mycket värd som en timmes hård fyspass. Jag är ju en tävlingsmänniska så därför var jag i simhallen redan klockan sju i morse. Och i kväll ska jag gå på ett spinningpass och i går kväll var det snabb promenad i en timme. Fan vad jag e bra!

Dalarna...

Varför händer det så mycket skit i Dalarna?
Min mamma har ju emigrerat dit och man är kanske lite mer uppmärksam då men ändå!
Slår nån ihjäl sina föräldrar med yxa, kidnappar små barn, våldtar hästar och hönor, skjuter vilt omkring sig då kan man ge sig sjutton på att det är i Dalarna det händer! Gärna också i samma kvarter där jag numera har min älskade lilla mamma. Av någon anledning så har det slumpat sig så att jag mest umgås med människor från Dalarna även här i Stockholm och jag har försökt ¨få dem att ge mig en förklaring på fenomenet med de har heller ingen aning. Är det nåt i luften eller vattnet eller ......

dåliga humör....

Ett dåligt humör smittar verkligen av sig....
Jag vet inte vad som hände på jobbet i morse, men tydligen hade de som jobbade i går kväll inte gjort vad de skulle så när dagpersonalen kommer så utbryter frustration och ilska, när jag kommer som blivit lovad att få lämna in min bil idag som läcker kylarvätska så blir ju jag sur för att de inte har tid, och så håller det på. Alla är sura och irriterade och försovna och snoriga och trötta och fan vet allt. Alla skäller verkligen på alla, jag skällde på kundmottagaren, som skällde på chefen som skällde på den andra chefen (min man) som nu helt plötsligt skäller på mig...... Skönt att det är fredag, jag ska gå och äta thaimat med lillebror nu.

Byta bank!

Jag gissar att många kvinnor skulle vilja byta plats med mig idag. Killarna på jobbet har fastnat i tatueringsträsket och idag på morgonen precis när jag kliver in så är det visning av tatueringar!!!  Oj vad trevligt direkt på morgonen! Massa barbröstade killar och så jag!  Men somliga straffar Gud medesamma! Loggade precis in på bankens hemsida där jag fått ett personligt meddelande, som jag glatt öppnade och möts av orden: Bli månandens pensionär!!!!  Va fan!! Ja jag är gammal och tittar gärna på yngre pojkar men jag är 43 inte 63. Jag måste byta bank nu.

Behärskning...

Man är olika som människor, och det är väl tur. I vår familj är det jag som är annorlunda när det gäller att behärska sig.
Om vi tänker oss att man får ett brev eller ett paket som man länge väntat på, något positivt som man är jättenyfiken på. Då reagerar maken och dottern på detta vis: De hämtar saken från brevlådan till exempel, de går och kissar, de brer sig en macka och sätter på en kopp kaffe, de väntar tills kaffet är klart, de sätter sig bekvämt....SEN öppnar de paketet. Jag reagerar så här: Jag ser paketet i brevlådan, jag tar det och jag sliter upp det, direkt vid brevlådan.
En annan sak är om man äter pizza. Jag går på fyllningen direkt ifall att jag skulle bli  mätt och inte orka den. Medans maken och dottern tar kanterna först för att spara på det goda. Jag vet inte vem av oss som gör rätt egentligen.

Snart helg....

Nu är det snart helg, ska vara hemma eller iallafall på fredag, och söndag. På lördagkväll ska jag återigen passa brorsans ungar. Sådär kul, de går och lägger sig rätt tidigt, brorsan har inga kanaler och där sitter jag ensam i ett främmande hus utan sällskap och tvkanaler. Jag får hyra en film. Jag har aldrig fattat varför de envisas med att ha barnpassning i sitt eget hus, det vore väl skönt att lägga sig utan barn och hämta dem någon annanstans dagen efter? Speciellt som de firar 10 årig bröllopsdag(blink blink).
Annars är det farsdag på söndag, min pappa är död så det blir att fira maken. Han säger att han inte bryr sig men jag vet att han skulle bli skitledsen och hans barn glömde honom. Så det blir söndagsmiddag hemma med barn och barnbarn och jag ska säga åt dottern (den yngsta) att laga hans favoriträtter tänkte jag. Så det blir "toast skagen" till förrätt och falukorv till huvudrätt och sedan gräddtårta. Det blir gott?

Ser framåt...

Jag måste alltid ha något att se fram emot, annars mår jag inte bra har jag kommit på. Det är mycket viktigt för mitt välbefinnande . Jag måste alltid ha en resa inbokad, spelar ingen roll om den ligger jättelångt fram i tiden, bara den finns, bara jag vet att jag kommer iväg så är det lugnt.
Just nu så ser jag fram emot: Min och dotterns guidade spökvandring i Gamla Stan den 20:e med spökmiddag på hemsökt restaurang. (fick i födelsedagspresent i juli!)  Våra två julbord, melodifestivalfinalen i Globen, och resa till Egypten med mamma i mars. Då känns allt bra, när jag vet att det finns roliga saker på gång. Och så ser jag fram emot julen såklart med glögg och hyacinter och gran och allt.

Språkproblem...

När jag har tråkigt på jobbet så finns det iallafall nåt som livar upp. Det är vår man från Iran!
Han är så rolig. Han borde prata bättre svenska än han gör, han har varit här i två år nu, men han verkar vara helt språkligt obegåvad. Så han gör sina egna ord istället. Till exempel så vet han att man säger Godmorgon på morgonen men han ville ha nåt annat att säga på kvällen. Så nu säger han när han kommer och ska jobba kvällskiftet "Godmorgon på Kvällen". Man förstår ju vad han menar iallafall. Om han är glad att se någon så säger han "Hundra miljoner tusen gånger tjena" En något lång hälsningsfras men den funkar. Alla tjejer benämns med "fåglar". Vi har "gammal fågel" "orginal fågel" (det är väldigt bra att vara det) Men det bästa är att vara "100% fågel" då är man riktigt snygg.


Morgon...

Konstig morgon....
Jag försover mig, det brukar ju hända varje november så det är inget konstigt, går ner för trappan, där ligger de tre tjejer och sover i sofforna i vardagsrummet!! Av någon anledning har de fått för sig att se valvakan från USA med Filip och Fredrik, mycket underligt beteende av dessa tre som aldrig förr visat något samhällsintresse. Men det ingick tydligen att äta amerikansk junkfood också så det hade väl något med saken att göra.
När jag kommer till jobbet så luktar det skit precis överallt. Vi har fått in en trasig fiskbil!!! Det är det näst värsta vi kan drabbas av. Det allra värsta är när nödslaktbilarna kommer in och är trasiga. Då kan vi snacka om att lukta illa!!!!
Maken har krockat på vägen till jobbet och står i diskussion med en man som absolut inte kan språket, flera personer är sjuka och hallen är full av kunder och allt är kaotiskt. Jag tror jag går hem och börjar om.

Musik?

Har fastnat i en fälla idag....
Vi har en ny pojke på reservdelar, vacker som en dag, perfekta tänder,har slutat med hockey men tränar på gym tre dagar i veckan, ett leende som kan smälta berg, flickvän sen två år tillbaka och han är bara 20 år....
Vi säljer ju tv apparater och cd/radio spelare till bilar, dessa är uppsatta på väggar och alltid någon ska vara igång.
Han började med att sätta på den lilla lilla tv:n och hade på barnkanalen hela dagen! Då sa jag ifrån, blev snurrig i huvudet och öronen av detta, då körde han radion istället, och då blev det rockkanalen. Jag satt och bokförde och konterade fakturor till Deep Purple och Iron Maiden!! Inget ont i dem men inte att jobba till! För att då vara snäll så har han nu bytt kanal för att jag ska bli glad och då kör han igång med nån technokanal istället. Med nån jäkla clubmusik som kanske skulle passa på ravepartyn eller nåt. Jag känner mig nu som hundra år och riktigt gammal men vad är det för fel på Rix Fm eller Lugna Favoriter? Jag har inte mage att be honom byta heller när han går runt och diggar. Suck....

Skogens lag

Det finns regler i skogen, jag har aldrig tänkt på det förut men jag drabbades i helgen av en gubbe som bröt mot skogens regler. Jag blev skitarg!
Där är jag på landet, solen skiner, jag går i skogen, det doftar skog och höst och livet är på topp. Jag letar mig fram till ett av mina svampställen där jag vet att det växer trattkantareller och börjar plocka åt mig av höstens sista svamp.
Då börjar det braka i skogen och fram emot mig genom granris och över stubbar kommer en gubbe med en larvig liten rosablommig korg i handen, ställer sig ovanför mig (jag sitter på huk) och säger :"jaha här växer det mycket svamp ser jag". Och så ler han glatt som om han sagt något roligt!!!!
Den oskrivna skogens lag lyder: Om du ser någon som plockar svamp ska du bara passera, du kan säga hej men du ska inte stanna om ni inte känner varandra förstås. Du ska låtsas att du inte förstår att personen som sitter bakom en buske har världens svampställe på gång. Det är ok att uppsöka detta ställe senare, men inte när själva "ägaren" är där. Svampplockning är att likställa med jakt, man letar och finner och vill fälla bytet själv. Skit på dig dumma gubbe i skogen!!!

hits