carina958

1400kr fattigare.....
Jag har varit hos tandläkaren igen! Han borrade mig i tandköttet av misstag, det tog nästan en timme och var jätte jobbigt och så blir jag tvungen att betala för skiten också. Tänk vad mycket roligt jag kunde köpt för 1400kr.
42 snusdosor till exempel, eller 53 stycken 2-pack semlor, 16,5 biobesök. Ja hu vilket slöseri.

Knappt har man svalt julskinkan och börjat på semlorna som det är dags för nästa högtid.
Idag vid en tur till den lokala korvkiosken och mitt dagliga intag av fet mat (jag är lycklig över att jag inte har anlag för extrem fetma) så gick jag förbi en blomsteraffär... där hade de fått upp påskris med fjädrar i! Är inte det tidigt,? herregud januari har ju inte passerat än.  Shit... men å andra sidan så ringde mamma och sa att hon redan hade garderoberna fyllda av julklappar till nästa år. En del är verkligen ute i god tid....

Vad har hänt sen sist?
Dottern har satt sig på sin plattång bland annat. Hon hade inga byxor på sig! Detta är inget jag rekommenderar er därute att prova på.
Vårfåglarna har faktiskt börjat kvittra och man märker att vi går mot ljusare tider.
Jag och min nya blå helvetsmaskin har blivit kompisar. Det är ju riktigt kul att växla, känner mig lite som en rallyförare. Men jag planerar inte att berätta detta för maken för då kommer jag att få leverera transportbilar hela dagarna på jobbet och det känner jag inte för.
Var på bio igår, såg I am Legend. Riktig riktigt bra....
Maken är på utbildning i Göteborg, ensamma hemma jag och dottern, vi äter vitlök och tittar på tjejfilmer hela kvällarna. Det gäller att passa på.
Nej nu ska jag fortsätta jobba.

Usch vad jobbigt.
Jag har ju haft problem med airbaglampan i min bil sedan i somras. När den nu ännu en gång var inkallad för att laga min airbag så ringde de för femte gången och sa att de inte fick min bil klar i tid och då fick min make tokspel! Han var helt rabiat och det hela slutade med att jag har en lånebil istället. En liten söt blå peugot har jag fått men problemet är att det inte är automatväxel. Jag har inte kört manuellt växlad bil på cirka tjugo år eller ända sedan jag tog körkort rättare sagt. Och här står jag nu med den lilla blå som jag får hjärtklappning och ångest bara av att titta på. Att hämta den igår löste jag genom att hämta upp dottern som sedan fick köra hem med övningskörningsskylten på. I morse skjutsade jag dottern till jobbet med makens bil men senare ikväll måste jag ta denna min nya blåa helvetesmaskin och åka hem till brorsan och hälsa på mamma som är i stockholm på en snabbvisit. Maken har nämligen gett sig av i sin bil till jobbet och han vägrar att visa sig i små blå bilar. Han måste ha stora bilar (finns visst ett namn för detta komplex). Jag har precis varit ute med min nya bil och övat draglägen och kopplingar och grejer. Grannarna måste trott jag var knäpp i huvét som åkte runt runt  med en hackande tjyvstoppande bil runt kvarteret, jag hade dessutom övningsskylten kvar . Tänkte att det kanske får folk att visa lite mer överseende.

Vi har funderat en del på detta med "Mulle".
Mulle som bor i skogen och som barnen får hälsa på när de är med i "Mulle skolan" tror jag att det heter.
Det hela drivs väl av friluftsfrämjandet tror jag och vad jag förstår så är det anställda där som "Mullar" för barnen i skogen. (behöver jag säga att dottern aldrig har gått i Mulleskola?) Jag är väldigt dåligt insatt i detta men det fanns redan när jag var liten vet jag. Och jag har precis fått reda på att det hemliga hälsningsordet mellan Mulle och barnen är typ "Hej Koliko".
Iallafall så har vi börjat prata hemma om hur det går till när Mulle blir Mulle? Byter Mulle kläder på kontoret innan Mulle sätter sig i bilen och åker till skogen? Eller kan man hitta en naken Mulle bakom någon buske i skogen i full färd med att byta om? Är Mulle en tjej eller kille? Är det samma människa som åker runt och Mullar  eller finns det fler? Har de på Friluftsfrämjandet ett rullande schema? Många frågor någon som har svar?

Upptäckte att jag nog fostrat dottern lite gammalmodigt. I fredags lagade hon och jag en trevlig middag tillsammans. Efter några timmar ringer maken, är på väg hem. Jag lagar mat igen åt honom denna gång.
Ytterligare några timmar senare ringer dotterns pojkvän... hon lagar mat igen, åt honom. Jag försöker se det som att vi är snälla människor istället för att vi fastnat i en kvinnofälla. Annars har helgen gått i handbollens tecken.
Tycker att det är skitkul att Sverige är på bana igen när det gäller handboll. Handboll är som hockey fast med boll tycker jag. Det går fort och händer mycket. Men hur man kan komma på idén att man vill bli handbollsmålvakt det fattar jag inte. En människa slänger en boll som går som en projektil i över hundra kilometer i timmen rakt mot dig, och där står du, utan skydd och försöker stoppa den. Hur är man funtad när man ställer upp på  nåt sånt?

Herregud vilken upplevelse på lunchen.
Maken bad mig att dra ner en vagn med 12 stycken tunga fälgar ner i i källaren samtidigt som jag hämtade bilen.
Jag drar ut vagnen går mot hissarna där det står en kille och röker och som jag så smått börjar blir kompis med, vi har hälsat lite och sådär. Där kommer jag med mina fälgar... där står han.... och när jag är framme vid honom så välter hela vagnen rakt över honom. Han tappar balansen och jag slänger mig i slowmotion för att rädda honom från att falla i backen. Han trasslar in foten i en av mina fälgar, det blir en jäkla smäll när vagnen och fälgarna ramlar i asfalten.
När maken kommer ut så står jag och en vilt främmande karl med armarna om varandra, den främmande karlen har dessutom ena foten intrasslad i våra sprillans nya fälgar. Han såg lite förvånad ut maken.
Det visade sig också att jag på nåt sätt fått handen i kläm för när jag fick ordning på allt så rann blodet från ett djupt sår i handen. Det var en riktig adrenalinkick  innan lunch.

Jag fick en gång i min ungdom en kassaskåpsdörr i ansiktet...
Några år senare fick jag tandvärk. Det visade sig att jag fått en skada på tandroten som bara boxare,hockeyspelare eller misshandlade kvinnor fick.  Och så jag då, med en kassaskåpsdörr på munnen. Jag blev tvungen att operera iallafall, det var hemskt, jag var vaken, tandläkaren hade en enorm snorkråka i sin näsa. Och när jag var klar och maken skulle skjutsa mig hem så svimmade HAN!!! (han har ju sjukhusskräck och grejer) så jag fick skjutsa honom hem istället.
Hur det nu var så fick jag tandvärk igen.... och det visar sig att skiten inte läkt. Efter flera år, de vill nu att jag ska återupprepa skiten och göra om alltihop igen för tydligen jobbar mitt immunförsvar på högvarv hela tiden i försök att läka ihop skadan. Jag vägrar!  Så nu har jag blivit helt obstinat mot hela tandläkarvärlden, jag väljer medvetet att inte använda tandtråd eller flour och jag småäter av bara helvete. Allt för att på något sätt straffa tandläkarna. Det är ju ett mycket moget beteende med tanke på att jag är den som blir drabbad i slutändan iallafall. Det enda jag gör är att borsta tänderna morgon och kväll. Jag är 42 år inte 12 men jag kan inte hjälpa det.

Fick inspiration av en kompis blogg där hon skrev hur hon ville vara. Jag har samma poblem.
Vi har ju just nu en inneboende kompis hemma. Min nyseparerade kompis, 25 år och revisorsarbetare på nåt sätt.
Jag har ju tillbringat varje kväll med henne och vet därför att hon inte gör nåt speciellt men varje morgon uppenbarar hon sig i vårt kök med nymålade naglar, välstrukna kostymer, glansigt välklippt hår och en makeup som slår allt. Må vara att det är en viss åldersskillnad mellan oss men jag skulle ju också kunna hålla naglarna i ordning, ha snyggkläder på jobbet (haha mina arbetskompisar skulle svimma) hålla "frisyren" i trim och så vidare. Men det som är facinerande är att det verkar komma automatiskt för henne. Utan problem liksom, naglar och hår och kläder och sånt. Och då bor hon ändå i kappsäck! Använder lånade grejer och jag VET nu att hon inte gör nåt speciellt. Det bara blir så där bra ändå. Varför blir det inte så för mig?

Nu är det tid för ett av mitt livs största passioner igen.
Det är dags för semlorna!! Semlor för mig är en helig upplevelse som ingen i familjen till min stora lycka förstår.
Jag brukar öka i vikt under den här tiden på året då jag snittar cirka två semlor om dagen.
Eftersom jag äter mina semlor med mjölk så är jag inte så känslig för kvaliteten på semlorna, de blir ju iallafall mjuka och geggiga så jag behöver inte åka till de dyraste bagerierna för den perfekta semlan, det räcker gott med en 2 pack från Ica.  Jag äter semlor till frukost och gärna middag också. Det är jäkla tur för mig att försäljningsperioden är begränsad. Annars hade jag rullat fram.

Sitter ensam vid mitt köksbord...
Maken på landet, dottern hos pojkvän och nyseparerade kompis ligger och sover och bara jag är vaken.
Skönt med lite lugn äntligen. Min helg blev inte riktigt så lugn och skön som jag hoppats på. Jag hade sett fram emot en ensam helg där jag och jag skulle umgås, bara vi, göra vad vi ville precis och inte blanda in så många människor. Men det blev många människor inblandade och därför är det skönt att det äntligen är lugnt.
Solen sken och fåglarna kvittrade på dagen i dag för första gången detta år. Det upptäckte inte bara jag och min kompis som var ute och gick utan nästan hela världen var ute och promenerade idag. Det var trångt på våra promenadvägar. Brorsan jämförde Sverige med Polen förra veckan och sa att  så grått och trist som vi hade det, det var så han föreställde sig Polen. Det kan inte vara kul att vara Polack. Godnatt.....

Jag lever men har inte skrivit på länge.... fått nån typ av skrivkramp tror jag.
Är lite deppig över att mina bästa vänner ska separera också. Han är min favorit killkompis och hon är världens bästa tjej och de tycker inte att de ska vara ett par längre. Hon kommer att bo här hos oss nästa vecka och då har han deras lägenhet för sig själv och så ska de hålla på tills de har bestämt sig på riktigt. Men jag vill ju att de ska vara ett par.... kan de inte tänka lite på mig också? så jäkla egoistiskt!!!!! Skämt åsido, det är jobbigt när kompisar skiljer sig. Dottern var på god väg att skilja sig nu på jullovet också..... hon var så arg på pojkvännen att hon skakade. Han ville iallafall tydligen inte skilja sig för han fullständigt kröp längst väggarna och golven här hemma i sina försök att gottgöra henne och det var ju positivt för henne. Maken och jag har iallafall inga funderingar på att bryta upp från varandra.

Jag hade bestämt mig!
Nu eller aldrig skulle jag börja röra på mig... nytt år och allt, inte speciellt unikt val av tillfälle men ändå.
Jag såg till att få en MP3 spelare av maken i julklapp så jag hade nåt att lyssna på och sen väntade jag bara in den första januari och mitt nyårslöfte skulle träda i kraft. Tanken var att jag skull gå en ordentlig promenad VARJE dag oavsett väder oavsett andra uppbokningar oavsett allt egentligen utom sjukdom.
Vad händer? Jo den första januari är jag så ordentligt bakis att jag faktiskt inte kan gå överhuvudtaget. Jag blev tvungen att klassa det som en sjukdom. Dag två läserjag i tidningen om MP3-mannen!!! Han är visserligen infångad och härjade i typ Trollhättan men vad vet man om inte andra knäppgökar får samma idé, att våldföra sig på kvinnor som har hörlurar i öronen och inte hör dem! Så min andra dag gick jag visserligen men med ena örat utan musik och spanade oroligt över axeln efter MP3 galningar. Dag tre blir jag förkyld!! Ordentligt förklyld. Jag har överhuvudtaget inte nyst på över två år, men nu .... så typiskt... Så nu väntar jag på att skiten ska gå över och sen är det dax igen.