carina958

Vaknade imorse och kände mig enormt stressad. Jättekonstig känsla, jag är sällan stressad, det är min omgivning som brukar stressa och jag brukar vara lugnet. Men jag tror att folk omkring mig har stressat för mycket på sista tiden att även jag börjat ta intryck.
Vi har problem på jobbet. Jag kan meddela att om någon har barn och undrar vad de ska satsa på för yrke så kan jag tipsa om bilmekaniker, eller plåtslagare eller vad fan som helst som går ut på att laga nåt. De kan tjäna grova pengar på sina yrkesval. Vi utbildar bra mekaniker här, de börjar dra in pengar och sen kommer nån firma från nåt gigantiskt bilmärke (gärna tyskt) och köper över våra mekar för astronomiska summor. Jag fattar ju att de går då. En kille på lite över tjugo år kan tjäna hur mycket som helst idag om han är händig. Men vi då?.. vi kan inte erbjuda såna summor, så alla bra mekar lämnar oss hela tiden, inte med glädje och det är en tröst men vad ska de göra?
Min bror som är bilelektriker blev uppringd av en firma häromdagen som ville fördubbla hans lön om han började bygga hus istället?? Snubben är elektriker!! Då fattar ni hur vi har det. Ingen personal kvar och de som kämpar på har så mycket jobba att de knappt kan leva. Suck.... Nu har jag gnällt klart.