carina958

Jag kan en del om hästar... jag är nästan övertygad om att jag skulle kunna hålla en ridlektion och lyckas med att  lura ganska många om att jag var ridlärare. Efter en timme i veckan på läktaren i ett kallt ridhus under tio år så får man dessa kunskaper.
Människorna i stallet där dottern rider tror förmodligen att jag är sjukt intresserad av ridning och hästar (de andra föräldrarna har försvunnit från läktaren i takt med att barnen kunde lyfta upp sadeln själva, ta sig till stallet själva, en del av "barnen" åker tom bil själva nuförtiden) Men jag sitter troget kvar .....och det av en enda anledning. Jag är nämligen skiträdd för hästar och tycker att de är världens mest opålitliga djur. De kan bli skrämda av precis allt och beter  sig helt knäppt beroende på om det är varmt, kallt, det blåser, de är brunstiga, inte gillar hästen framför, eller bakom, de hör ett ljud, eller de tror att de hör ett ljud eller de tror att hästen bakom ser nåt läskigt..... Så den enda anledningen att jag sitter där jag sitter är att jag vill  hålla dottern sällskap i ambulansen......